Sockerfritt är typ omöjligt

I omgångar vet jag att jag äter alldeles för mycket socker och för att stoppa detta har jag bestämt mig för att köra några veckor helt utan socker. Och då menar jag noll socker. Inget sötningsmedel eller likande heller. Och ja det är inte enkelt.

Till frukost har det blivit en suraste suraste filen direkt från kon utan den minsta tillsatsen. För att få det ”gott” så har jag rört ner stora mängder hallon. Och blåbär. Till detta har jag ätit osötat fröknäcke med ost och osötad skinka(yepp 99 % av all chartskinka är sötad). Till mellanmål blir det oftast nötter och till lunch och middag kyckling eller fisk och så sallad till det.

Jag försöker undvika fruktsocker och kolhydrater för att det drar igång sötsuget så jag håller mig till bär och grönsaker som tilltugg.

Prova själva så kommer ni se, allt i affären innehåller socker. Matvagnen blir rätt tom 😉

Har hittat 2 flingsorter som inte alls innehåller socker. Så av alla hundratals så finns det iallafall 2, hurra!

Jag tycker lunch och middag egentligen inte är ett problem. Jag älskar fisk och kyckling och olika sallader. Frukosten har jag också lärt mig att gilla.

Men allt där emellan. Det skulle vara så gott men en bulle eller chokladbit även om jag tycker nötter fungerar. Skulle bara vilja ha lite variation till nötterna.

Men efter ungefär 10 dagar känner jag mig både piggare, har minskat sötsuget rejält och gått ner lite i vikt.

Adam och Albin Bästa restaurangtipset just nu

I veckan var jag på ett event på Adam och Albin. Adam och Albin är en restaurang på Rådmansgatan i Stockholm som öppnade för ca året sedan. De har en matsal som bara serverar middag och då är det ”5 serveringar” som gäller. Alltså ett fast pris och sedan får man välja 5 olika rätter. Sen har de Tvätteriet där de servrerar luncher och har privata kvällsevents. Båda restaurangerna bygger sin meny på svenska handplockade råvaror.  Fantastiska pilgrimsmusslor, kb-kött, tryffelsoppa fick vi se när det tillagades och sedan smaka innan vi fick en trerätters middag ute i deras matsal.

Jag kan verkligen rekommendera Adam och Albin och jag blir mycket förvånad om de inte snart får en Michelinstjärna.

En fantastisk tryffelsoppa.
Färsk pilgrimsmussla.
Musslorna tillagades på varm kol.
Rökta kronärtskockor.
Tempererat ägg.
Anktaco.
KB kött.

Klädparty med mina små

I veckan var det dags för det årliga Pomp De Lux partyt hemma hos min kompis J. Vi umgicks en hel del under våra förstföddas föräldraledig men nu blir det inte så ofta men iallafall under dessa mysiga klädkvällar. Detta var första gången som alla hade med sig sina små och mina små var superladdade.

Lilltjejen föll för en tröja i spets.
Stortjejen med kompis kollar in kläderna.
Stortjejen valde en singoalablus..

Jag tänkte att de kommer vilja storshoppa men jag har tydligen kräsna små så det blev inget problem.

Själv hittade jag en till våren modern ”morgonrocks-kofta” som jag beställde i största barnstorleken. Den var i vitt blankt material med blåa futuristiska blommor. Kan bli riktigt fint till vita Capri jeans i sommar.

Mysig om än alldeles för kort kväll eftersom de små behövde komma hem till sängen.

Kalas och nya renoveringsplaner

I helgen var det inte bara hemmester på Arlanda utan också storkalas för två födeledagsbarn. Vi firade både R och barnens kusin L och gästerna var många.

Vi var lite sena i planeringen efter Kläppenresan men det blev bullbak en sen vardag förra veckan och chokladbollar och brownies på fredagskvällen.

Älskar ni kladdkaka, choklad och det lite sega? Ja då måste ni baka Leilas brownies.

Ja det blev väldigt trevligt med tårtbakning och besök av våra helt nyfödda kusiner.

Annars så har vi börjat med nästa lilla renovering. Stortjejen ska få göra om sitt rum till ett ”tonårsrum”.

Det ska bli vitt och grått och innehålla en soffa. Resten är dock rätt oklart. 

Mitt kärleksbrev till Petter Stordalen/Att starta sin semester på allra bästa viset

Genom Bloggnätverket Svenska Resebloggar så har jag hittat nya bekantskaper. Alla bloggar mer eller mindre om resor och mest umgås vi i vår gemensamma Facebookgrupp. Där vi pratar om de mest fantastiska resmålen såväl som de enklaste budgetresorna, om konsten att fånga läsare och om de häftigaste hotellen eller de mest prisvärda.

I helgen fick vi dock möjligheten att ses i verkliga livet. Lagom till middagstid i lördags rullade jag förbi Sundbyberg och hämtade upp Emely(emeliestravel) och sen rullade vi vidare till Clarion Hotel Arlanda. Där mötte vi upp ett helt gäng andra bloggare. Spännande och lite galet att välja att tillbringa ett dygn med egentligen helt nya bekantskaper.

Vi började med att äta väldigt gott högst upp på Kitchen and Table och landade sen nere i lobbyn för en massa snack och mellotitt.

Somnade sedan skönt efter en hel del prat om drömresan med min rumskompis Ditte(Dittemitti).

Vår söndag började med ett stilla Yogapass i ett av hotellets konferansrum som Johanna höll. Johanna(driver bloggen vandraren) är tillsammans med Towe(comeflywithme) grundarna av nätverket Svenska Resebloggare.

Sen blev det såklart storstilad hotellfrukost innan vi blev guidade runt på hotellet av vår värd Lisa. Lisa är marknadschef och tog väl hand om oss hela helgen.

Den varma åretruntöppna takpoolen.

Ett av hotellets sviter.

Sen avslutade vi vår helg med ett par timmars bloggprat i ett av deras fina konferansrum högst upp på hotellet. Ett rum där man skulle vilja ha precis varenda möte i hela sitt liv 😉 Sköna fåtöljer, ljust/frächt rum och som bakgrund har man alla flygplan som lyfter mot nya destinationer. Snacka om inspirerande!

Vi pratade om mål med bloggandet, sammarbeten och om hur företag ser på marknadsföring genom bloggar. En massa intressant prat där Anna gav oss intressant input om hur Clarion jobbar.

Så vad tar jag med mig från detta dygn då. Jo självklart att ha fått lära känna varandra lite mer i gruppen, mer insikt om hur etablerade bloggare jobbar och stor insikt om hur skönt det kan vara att börja sin resa med att bara rulla sin väska några meter till incheckningsdisken. Att ha fått sova in i det sista eller tom börjat sin resa med ett pass i gymmet, ett dopp i poolen och en god hotellfrukost(de serverar från 04.00).

Men jag tar också med mig en ännu större beundran för Petter Stordalen. Denna gigantiskt stora affärsmann som typ äger alla hotell överallt(Nordic Choice där blandannat Clarion ingår). Min kärlek till denna man började när han intervjuvades i Framgångspodden och förstärktes sedan när jag lyssnade på hans biografi. Petter är killen som började sälja jordgubbar och lyckades prata sig till tjänsten som landets yngsta centrumchef och som sen började köpa hotell. Inte alltid de snyggaste affärerna, inte alltid helt lagliga men alltid med den allra största drivkraften att det kommer att bli en god affär. Men det slutar inte där för ”giriga” och smarta affärsmän finns det fler av. Han visar genom den 2 timmar långa intervjuvn i Framgångspodden och i sin bok en enorm kärlek till sina medmänniskor och medarbetare. Han tror på och satsar stort på de som vill, folk verkar få en chans att bli något stort. Folk med stort intresse och driv kan få en chans att påverka.

Såklart kan allt detta vara en fasad och min kärlek till att hitta stora ledare kan göra att jag tyder in saker. Men så träffar man på vår värd Lisa som berättar just det. Att Petter tror på dem, ger med stora vingar att flyga med, lyfter medarbetarnas insatser och försöker själv ta den minsta platsen. Lisa visade den störrsta kärleken till sitt Hotell. Har man sådanna medarbetare så kan man ju inte annat än att lyckas! Det blir mer än ett hotell, mer än ett jobb utan en känsla av hemma.

När jag möter detta så blir jag glad, så en dag Petter då kan jag väll få jobba med dig? Kanske du en dag behöver en IT-Chef eller något annat kul?! 😉

Reselaggad men ändå sugen på nästa resa

Att resa mitt i arbetssäsong och att resa med mycket packning har sina nackdelar. Och det gäller ju i allra högsta grad när man åker till fjällen på sportlovet. Det är rätt mycket förberedelser för att ha koll på allt som ska med, vad som måste införskaffas för att skidåkning både i backen och på längden ska bli bra och så all packning. Huset vill man ska vara städat, gärna ha med några rätter så man slipper laga mat efter långa dagar i backarna och i månadsskiftet ska räkningar vara fixade.

Lägg sen på att fjällstugan måste storstädas(om man inte köper dyr städning) och ett hem i kaos när man kommer hem med galet mycket packning och smutstvätt. Ja det gäller att det är fina skiddagar för att jag inte ska fundera över om inte en liten resa till solen med flyg är mer semester. Har fortfarande inte orkat öppna förra veckans post och somnar trött vid 22.

Slutklagat, det är ändå på något sätt underbart att ha möjlighet att få vara uppe i verkligen vintern.

Men nu ska allt regna bort för jag är väldigt redo för våren. Vill ha sneakers, vit kavaj, värme i ansiktet, långa ljus kvällar och varma lunchpromenader. Och så har vi ju bokat en resa till Rom i vår. I maj åker jag och 4 kompisar till Rom. Har aldrig varit där och ser såklart massor fram emot att få strosa omkring i en historisk Italiensk storstad.

Vårt boende i Rom
Vårt boende i Rom

Skidåkning på mitt vis

Som vanligt blandar jag lite jobb med skidåkning när jag är här uppe. När benen behövde vila och vädret var grått inför HalvVasan så myste jag i soffan med laptopen och en kopp varm choklad. Men så när solen nu lyser som allra finast så passar jag på och tar lite sportlov på riktigt. Igår blev det en fantastiskt dag i slalombackarna. Vi var där innan första liften öppnade för att få åka på nypistade backar. Tog en lång lunch och sov en powernap för att sen åka till solnedgången vid halv 6 tiden. Helt fantastisk dag!

Och så idag drog vi upp på Sälenfjället för att åka längdskidor till Våffelstugan. 9 kilometer tur och retur. Kändes så kort nu när allt jämförs med HalvVasan. Solen lyste så vackert och jag försökte supa in solljus för hela vintern.

En blöt och tuff resa till målet

Här kommer mina tankar runt min första och förmodligen sista HalvVasan. Jag gjorde min debut i spåret för sådär 4 år sedan. Då blev det en tuff TjejVasa. Jag hade riktigt bakhalt(som alla andra) och var inte tillräckligt bra förbered varken mentalt eller fysiskt. Jag grät de 2 sista kilometrarna till Mora för tröttheten var enorm.

Och så satsade jag för 2 år sedan. Tränade mer, lämnade in skidorna på dyr-vallning och fick ett fint väder. Jag hade bestämt mig för att köra under 3 timmar och energin fanns där. När andra var trötta sprang jag med mina välvallade skidor och energi i kroppen upp för backarna. Känslan var stor. Jag var enormt sliten men så nöjd när jag klarade mitt mål med 20 sekunder. Denna gång rullade tårarna av lycka.

Nu var ju förutsättningarna helt annurlunda och det var 1,5 mil längre denna gång. HalvVasan 4,5 mil.

Träningen som började så bra men slutade med rätt många veckors vila, då ischiasen var för ond för träning. Trots dyr-valning igen så hade de totalt misslyckats, regnet öste ner och energin fanns inte där alls. Och så hade vi den stela ibland smärtsamma ryggen. Men jag är mest besviken på energin. Den fanns bara där ungefär mellan 15 km och 2,5 mil. Det var efter Oxberg där jag matats med delicatoboll, koffeindryck och lite klister under skidorna. Då fanns känslan där. Känslan att jag orkar åka skidor på riktigt, att jag är stark och tar mig fram med energi.

I mål var jag trött men mest onöjd. Försöker känna mig nöjd över att jag kom i mål och det är jag nog innerst inne. Men något annat(som att bryta) fanns nog aldrig som ett alternativ. Det jag mest av allt ville ha var ju fina spår och en kropp fylld med energi och det fanns inte där denna gång.

Om några år är jag tillbaka till KortVasan. Då ska jag åka med mina små som fyllt 12 år. Då skiner solen, spåren är glatta och fasta, klistret sitter under skidorna och jag flyger fram.

Men jag lärde mig en sak igår. Ibland är resan lika viktig som målet.

Pigga tjejer innan start.
Sliten i mål.
Mina små som väntade i mål.
Fyra tjejer beredda att ta emot sina mammor i Hökberg.

Min dagbok om mitt liv