I år åker vi ju långt bort precis när julen ska dra igång på riktig med första advent. Vi hoppar över Lucia, luciamys*, paketinköp, lackning, uppesittarkväll och svensk julafton. Istället kommer vi handla lite små klappar till våra små(lite resminnen) någonstans på vägen och så fira julafton på någon restaurang i Saigon. Jag älskar att baka, pynta och julmysa, men vid jul blir finns det ju så många ”måsten” och rätt mycket stress. I år ser jag fram emot en paus och få känna efter lite vad jag saknar på riktigt och vad jag liksom bara gör ändå. Har inte kommit på vad jag behöver förändra för att riktigt längta till jul som många andra, men kanske jag lär mig något i år, kanske kommer jularna aldrig bli sig lika igen, vem vet.

*Men en sak vet jag iallafall som jag kommer att sakna och det är min egen tradition att bjuda in alla våra vänner på Luciamys. Traditionen är lång, över 10 år, och har gått från att alltid vara dagen före Lucia(luciavaka) till att, när många fick barn, gå över till närmsta helg. En kväll fylld med så många kilon socker så barnen somnar först när de brukar vakna, en kväll då jag få rå om alla mina vänner lite extra. Ikväll fuskar vi lite, köpta peppisar, julskum, glögg och iallafall egenbakad mjuk pepparkaka får bli efterrätt när familjen G fotbollshänger med oss ikväll. Lite, lite jul för att sedan pausa till nästa år.

Förra årets luciamys…