Jag har tänkt endel på livet denna veckan och då speciellt träning, fast i ett större begrepp. Jag ska förklara. Vissa tränar för att hålla sig unga, andra för att bli gamla och för endel är det liksom en så stor naturlig del av livet så de tänker inte på varför.

En sådan person var nog min fina farfar. Kroppsarbete som bonde, cyklar, löpskor, rullskidor och fotbollar överallt. Vättenrundor, Vasalopp och löptävlingar om vartannat hela livet. Det var liksom livet, att som dryga 70 åring ladda inför Vasaloppet med rullskidor var helt naturligt. Väldigt fort gick det men tanken på att låta bli fanns nog inte. Nej, mobilen var ju i fickan och det var säkerhet nog 😉 -för ibland åker man ju i diket. Men att leva ett liv utan träning fanns liksom inte som ett alternativ. Jag förstår dig nu farfar, en vecka med ont och dålig träning och jag har varit helt nedstämd. Jag måste få röra på mig, punkt. Det har blivit jag att träna och jag är inte jag med kryckor…

Nej nu drar jag mot dagens tävling Color Run!

Från sommarens träning i Italien